Carl Sagan

Quotefancy-3379-3840x2160

Carl Sagan - somewhere something incredible waiting

Carl Sagan var en otroligt omtyckt och framgångsrik vetenskapsman som bland annat har hyllats med tre NASA-medaljer för exceptionella vetenskapliga resultat, tre stycken Emmy-Awards och Pulitzerpriset för TV-serien och boken Cosmos. Han publicerade mer än 600 vetenskapliga artiklar och var författare, medförfattare eller redaktör för mer än 20 böcker.

Han var en amerikansk astronom, kosmolog, astrofysiker, astrobiolog, författare och känd för att lyckas förmedla svårtillgänglig vetenskap till allmänheten på ett intressant sätt. Han förespråkade Den vetenskapliga metoden och kritiskt tänkande.

När NASA:s rymdsond Voyager 1 var klar med sitt historiska uppdrag vände NASA den tillbaka mot Jorden och tog ett fotografi från 6,4 miljarder km, inget fotografi har tagits på Jorden så långt hemifrån. På bilden är Jorden endast en liten blå ljusprick…

pale_blue_dot_1

Ett halvår innan Carl Sagan dog i cancer gav han en avslutande föreläsning den 11 maj 1996 som gav fotografiet perspektiv. Hör honom beskriva fotografiet i denna fantastiska hyllningsvideo.

Carl Sagans välkända bok som blev till TV-serien – Cosmos – A Personal Voyage – täcker ett brett spektrum av vetenskapliga ämnen inklusive livets ursprung och insiktsfulla perspektiv över vår plats i universum. Serien sändes första gången 1980 och har sänts i mer än 60 länder och setts av över 500 miljoner människor.

En uppdaterad version gjordes 2014 – Cosmos – A Spacetime Odyssey – med otroliga Neil deGrasse Tyson som värd.

Carl Sagan - Stardust carl-sagan-stardust1

Carl sagan - Change of Mind

 

Pale Blue Dot

Look again at that dot. That’s here. That’s home. That’s us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every ”superstar,” every ”supreme leader”, every saint and sinner in the history of our species lived there – on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.

Livets utveckling tillsammans

 Jag har redigerat en befintlig film och lagt till bilder, text och musik. Videon handlar om evolution, natur och gemenskap.

Evolutionen är orsaken till att Jorden fylls med biologisk mångfald.
Naturen består inte bara av många olika arter, alla arter lever i symbios med andra arter i sin omgivning, även i global skala finns det återkopplingsmekanismer mellan livet och Jorden, ett fenomen som kallas Gaia (Moder Jord).

Symbioser och synergieffekter

Växter lever i symbios med enorma nätverk av svamptrådar under marken och inuti växterna. Svampen ger växten vatten och näring och får tillbaka mat i form av kolhydrater. Djur lever i symbios med bakterier som lever på och inuti våra kroppar. Bakterierna bryter ner mat, tillverkar näringsämnen och bekämpar sjukdomar åt djuren.

Människan – En ekologisk katastrof

Evolutionen fyller som sagt Jorden med liv och mångfald.
Men det tar flera miljoner år för evolutionen att ersätta ett globalt massutdöende, därför är det oroande att Homo Sapiens redan utrotat merparten av alla stora djur de senaste 40 000 åren och om vi inte byter kurs riskerar vi att som ensam art bli ansvarig för världens sjätte massutdöende.

Varje gång du konsumerar gör du ett val

Det finns massor med organisationer som försöker hindra att vårt bestående intryck på Jorden ska vara jämförbart med en stor asteroid som krockat med vår levande planet. Jag hoppas på Världsnaturfonden WWFs arbete när det gäller att skydda livsmiljöer och dess arter. Att välja ekologiskt och KRAV-märkt är också sätt för oss att göra skillnad.

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck
Mänsklighetens ekologiska avtryck tar mer och mer plats från andra arter. Människan ersätter naturmiljöer som var fulla med biologisk mångfald med betes- och odlingsmark med biologisk enfald. Våra metoder tömmer dessutom marken på näring, sprider miljögifter och ligger bakom ökenspridningen.
Människor, neandertalare, schimpanser, delfiner, sköldpaddor, albatrosser, myror, maneter, kantareller, äppelträd, kolibakterier – alla har vi ett gemensamt ursprung.

Om vi dödar alla de arter som gjorde det möjligt för oss att skapas så dödar vi inte bara dem, vi dödar även oss själva.

 

Att säga Nej! till rasism är lika viktigt som att säga Nej! till artutrotning.

Världsnaturfonden WWF

Stötta WWF i arbetet med att rädda våra släktingarter

Bli fadder åt ett hotat djur

Vargar, valar, elefanter och havsuttrar skapar ekosystem

när näring faller…

Wolf butterfly

Ett av de mest spännande vetenskapliga rönen från senaste halvseklet har varit upptäckten av utbredda näringskaskader.

En näringskaskad är en ekologisk process som börjar på toppen av näringskedjan och tumlar hela vägen ner till botten.

Ett klassiskt och välkänt exempel är vad som hände i Yellowstone National Park i USA när vargar återinfördes 1995. Vargarna hade varit frånvarande i 70 år – antalet rådjur hade ökat kraftigt i Yellowstone Park och trots ansträngningar från människor att kontrollera rådjuren hade rådjuren lyckats äta upp nästan all växtlighet.

Trophic_Cascade.svg

Vargarnas återkomst fick anmärkningsvärda effekter.

Först, naturligtvis, dödade de en hel del rådjur, men det var inte den största effekten. Mycket mer påtagligt och radikalt förändrade vargarna rådjurens beteende. Hjorten började undvika vissa delar av parken – de platser där de kan ha fångats lättast – särskilt dalar och raviner. Omedelbart började dessa platser återhämta sig. I vissa områden, femdubblades trädhöjden på bara sex år. Dalsidorna blev snabbt skogar av asp, sälg och poppel. Och så snart det hände, började insekter och fåglar flytta dit. Antalet sångfåglar och flyttfåglar började öka kraftigt.

Antalet bävrar ökade eftersom bävrar skapar artrika livsmiljöer av träden som blev vanliga. Bäverföda består främst av blad, bark, örter och vattenväxter. Bävern är, precis som vargar, skapare av ekosystem.

De skapar nischer för andra arter. Och dammarna de byggde i floderna skapade livsmiljöer för utter och bisamråtta och ankor och fiskar och reptiler och amfibier. Vargarna dödade även prärievargar och som ett resultat av det började antalet kaniner och möss stiga vilket innebar fler hökar fler vesslor fler rävar fler grävlingar. Korpar och örnar kom ner och kalasade på kadaver som vargarna hade lämnat. Björnar åt också av dessa kadaver. Det fanns även fler bär som björnarna kunde äta nu när buskarna återhämtade sig. Och björnarna förstärkte effekterna av vargarna genom att döda några av rådjurens kalvar.

Det som gör detta ännu mer intressant är att vargarna dessutom förändrade Yellowstones naturgeografi.

Den ökade växtligheten och trädens rotsystem minskade jordförlusterna (erosion) vid flodens kanter. Floderna började slingra sig mindre, fler pooler bildades av bävrar – vilket skapade perfekta livsmiljöer för vattenlevande djur och insekter. Växtligheten och skogarna på dalsidorna band samman jorden med sina rotsystem och gav skydd mot regn- och vinderosion samtidigt som de var perfekta livsmiljöer för skogslevande djur, svamp och insekter.

Valar skapar ekosystem och påverkar klimatet

En annan näringskaskad är valarna vars avföring ger näring till alger. Algerna tar upp stora mängder koldioxid från atmosfären och avger stora mängder syre. Algerna äts av djurplankton som äts av kräftdjur (krill) och småfisk, vilka äts av större vattenlevande djur som exempelvis valar.

Plankton
Plankton

Valarna befinner sig i perioder på stora djup men simmar upp till ytan när de bajsar – dels gödslar de haven med kväve, fosfor och järn – dels blandar de havsvattnet. Före den intensiva valjakten gav valarnas blandning av havens djup- och ytskikt lika stor effekt som vinden och vågorna.

Även elefanter skapar ekosystem

baby-asian-elephant
En asiatisk bebiselefant

Forskarnas arbete pekar på att förlusten av elefanter som sprider frön med sin spillning, ökar risken för utrotning av träd mer än tio gånger under en 100-årsperiod.

Forskarna upptäckte även att träd som vuxit upp efter att ha passerat en elefantmage blir starkare och friskare. Frön som spridits med hjälp av den ”ekologiska bakelsen” från djuret, får helt enkelt bättre förutsättningar.

Elephant-Dung
Frön som växer i elefantbajs

Elefanten har länge varit viktig som spirituell, kulturell och nationell symbol i Thailand. I början av 1900-talet var elefanterna mer än 100 000 till antalet. I dag finns bara cirka 2 000 elefanter kvar i Thailand.

WWF – Tjuvjakt på elefanter en katastrof även för skogarna

 

Fler exempel på näringskaskader

  • Kelp är en typ av stora brunalger som är flytande med hjälp av luftfyllda fickor. De växer upp till vattenytan. I kelp skogarna utanför Amerikas ostkust äter havsuttrar sjöborrar och sjöborrar äter kelp. I områden där havsuttrarna har jagats till utrotning, har sjöborrarna blivit så många att kelp populationer minskar.

Kelp skogar är hem för ett brett spektrum av havsdjur – uttrar, sjöborrar, ostron, fåglar, fiskar, maneter, bläckfisk, kräftdjur, musslor, havssvampar, anemoner, m.m.

Channel-Islands-Kelp-Forest-01
Kelpskog
  • I Eel River, i norra Kalifornien, äter regnbågslax och mört, fisklarver och rovinsekter. Dessa mindre rovdjur jagar mygglarver, som livnär sig på alger. Avlägsnande av de större fiskarna ökar överflödet av alger och leder till kraftig algblomning.

Regnskogens spöken

Megafaunans utdöende sammanfaller tidsmässigt med människans spridning över kontinenten.

Mänskligheten har varit en ekologisk katastrof de senaste 40 000 åren. Homo Sapiens utrotade hälften av planetens stora landlevande djur innan människan började med jordbruk för 10 000 år sedan.

Exempelvis utrotades:

23 av 24 större pungdjur i Australien,

34 av 47 stora däggdjur i Nordamerika,

50 av 60 stora däggdjur i Sydamerika.

Liknande artutrotningar skedde i Europa, Asien, Nya Zeeland, Kuba, Madagaskar, Hawaii och tusentals andra öar. Alla dessa artutrotningar skedde relativt kort efter människans ankomst. En av få platser som undvek utrotning var exempelvis Galapagosöarna, av den enkla anledningen att de förblev obebodda av människor fram till 1800-talet. Afrika klarade sig hyfsat bra kanske tack vare att människan alltid varit där.

(Uppgifter ovan är hämtade från boken ‘Sapiens : en kort historik över mänskligheten’ av Yuval Noah Harari)

Vem är det som sprider jättefrukternas frön i dag? De stora växtätarna är ju utdöda sedan länge.

Forskning och Framsteg – Regnskogens spöken

Bli månadsgivare och hjälp WWF i deras arbete med att skydda naturen.

Alla arter är beroende av andra arter.

WWF framtid

 

Hjärnan sparar energi när vi är tillsammans med andra

Följande är baserat på Agneta Lagercrantz artikel i Svenska Dagbladet.Närhet vila hjärna

Tillgången till andra människor förändrar hur hjärnan arbetar.

Att hjärnan är gjord för att ha folk omkring sig – det är James Coan säker på. Det är som om den ”vet” att våra närmaste är beredda att dela på omvårdnadsbehov, har gemensamma intressen och är ömsesidigt beroende.

– Hjärnan tror att det är färre problem som ska lösas när det finns människor i ens närhet – och tvärtom om man är ensam. Då är det som att gå med tung ryggsäck inför vilken ansträngning som helst.

Varför effekten av nära relationer är energibesparande vet forskarna ännu inte, men spekulerar i att det handlar om att sprida risker och dela på arbetsbördor.

Riskspridning, tror forskarna, kan vara ett av skälen till att mänsklig gemenskap spar energi för hjärnan.

Riskspridningsteorin utgår bland annat från en iakttagelse av strutsar, som ömsom måste ha huvudet sänkt för att få mat, ömsom höja upp det för att spana efter rovdjur. För varje struts som tillförs flocken behöver varje enskild individ höja huvudet färre gånger. Ändå ökar flockens totala vaksamhet som den kan utöva tillsammans och var och en får mer tid till att skaffa mat. Riskspridning, tror forskarna, kan vara ett av skälen till att mänsklig gemenskap spar energi för hjärnan.

Samtidigt tar hjärnan också in information om hur tillgivna de sociala resurserna är. Nära relationer betyder att man har tillgång till någon som kan tänkas använda sin energi för min skull – man bär varandras bördor.

– Vi har inte kunnat bekräfta exakt vilka nervkretsar det handlar om, men de som hör samman med att reglera känslor – vilket kostar energi – är mindre aktiva i sociala relationer.

Hålla hand

– Tillgången på sociala resurser verkar ha en energisparande funktion, och är förmodligen en förutsättning för den mänskliga hjärnan, hävdar psykologiprofessor James Coan som på en konferens utanför New York i somras berättade om en ny teori för hjärnans egentliga ”default”, viloläge:

– När vi är ihop med andra minskar hjärnan dramatiskt energin som den lägger på att lösa problem. Mänsklig gemenskap signalerar till hjärnan att den kan återgå till, eller vara kvar i vila.

Tillsammans

 

Läs hela artikeln här.

http://www.svd.se/narhet-ger-bast-vila-for-vara-hjarnor