Människan använder idag 170 000 liter olja varje sekund.
Det pratas mycket om energi och klimat. Jag tycker att det är viktigt med perspektiv. Därför har jag gjort flera grafer som visar skillnaderna mellan olika energislag och utvecklingen över tid, både globalt och för Sverige.
Här är en första överblick angående global energianvändning.
Man kan förenkla grafen genom att gruppera några energislag.
Var sker ökningen i världen? Europa och Nordamerika har haft en relativt stabil energianvändning i ett par decennier. Den stora ökningen sker i Asien på grund av deras växande ekonomier.
Nedan följer två olika sätt att visa samma sak. Olika energislags andel av totalen. Vårt beroende av fossil energi har ökat över tid.
Idag är 87 % av vår energianvändning fossil.
Är det möjligt för en grön revolution att ersätta oljan? Vårt oljeberoende växer fortfarande trots den gröna revolutionen.
Om man jämför hur energianvändningen förändras från år till år ser det ut såhär.
Det har visat sig vara svårt att uppskatta hur länge oljan kommer räcka. Här är en graf som visar hur verkligheten skiljer sig från tidiga förutsägelser angående när oljan tar slut. Förmodligen kommer nya fyndigheter och vår förmåga att utveckla ny teknik göra att vi har tillgång till olja ett bra tag till.
45 % av oljans sägs gå till transporter, 42 % till värme och energi, 4 % till plast, 4 % till medicin, 5 % till övrigt. Så 87 % eldas upp.
Ett intressant sätt att se utvecklingen på är genom att förstå hur energi från ved, djur och människor alltmer har ersätts av kol, olja och elektricitet när vi gick från ett bondesamhälle till dagens moderna samhälle. Ved är dock fortfarande en viktig energikälla. Nedan är två diagram som visar samma sak.
Sverige
Hur ser det ut för Sverige?
Sveriges användning av olja har sjunkit mycket sedan 70-talet. Biobränsle, vattenkraft, kärnkraft och värmepumpar har varit en viktig del av utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Svåraste sektorn att göra fossilfri är transport.
Andelen fossil energi i Sverige har minskat från 70 % till 28 % sedan 1970.
Såhär ser det ut om man slår samman några energislag.
Sveriges elproduktion
98,6 % av Sveriges elproduktion är fossilfri.
Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen gör Sveriges elproduktion nästan helt fossilfri. Vindkraft har blivit en viktig faktor senaste decenniet trots att den är beroende av reservkraft på grund av sin ojämna elproduktion.
En tänkbar lösning på sikt är att satsa på kärnkraft. Detta ger oss en driftsäker och förutsägbar elproduktion till exempelvis energieffektiva elbilar (Enligt beräkningar använder elbilar 60-75 % mindre energi per km än bensin- och dieselbilar)
Energianvändning per sektor
Bostäder, service och industri står för nästan 77 % av Sveriges energianvändning. Men debatten handlar oftast om transporter, vilket är förståeligt då transportsektorn fortfarande är djupt beroende av olja.
Sveriges bostäder
Andelen fossila bränslen till bostäder och service har sjunkit från 72 % till 8 % sedan 1970.
Trots att uppvärmd area ökat från 514 till 674 miljoner kvadratmeter 1983-2016 så har oljeanvändningen för uppvärmning minskat med 98 %.
Sveriges industri
1970 kom 57 % av svensk industris energianvändning från fossila bränslen. 2017 var det endast 20 %.
Sveriges transporter
Generellt tror jag att vi behöver acceptera att mänskligheten kommer att använda den fossila energi som finns tillgänglig. Den är så energirik och värdefull att det är naivt att tro att vi inte kommer använda den.
Olja används till att göra bränslen, asfalt, smörjmedel, kolväten, plast, gummi, vaxer, …
Källorna jag använt är Energimyndighetens ”Energiläget i siffror 2019” och OurWorldInData.org
Hälften av alla flyktingar är barn, hälften av dessa får ingen skolgång. Det innebär att drygt 15 miljoner barn inte går i skola.
UNHCR försöker ge skydd och assistans åt 54 miljoner flyktingar men lider av resursbrist. Många svenska företag och privatpersoner skänkte pengar, nästan en halv miljard kr. Svenska staten skänkte 1,2 miljarder kr.
Antalet flyktingar ökar och med det deras behov av ekonomiskt stöd. Sverige ger relativt mindre och mindre, år 2016 gav man UNHCR 1,2 miljarder kr, samtidigt satsade man 69 miljarder kr på flyktingmottagande.
IKEA Foundation gav otroliga 281 miljoner kronor till UNHCR. Det är mer än alla privatpersoner, företag och stiftelser totalt i Sverige. 281 miljoner kronor!
35 487 miljoner kronor gavs till UNHCR globalt. De försökte ge skydd och assistans till 85 % av världens flyktingar, men de lider av halverad resursbrist.
277 466 miljoner kronor satsade Sverige och Tyskland på flyktingmottagning. Tillsammans tog de emot 2 % av världens flyktingar.
Det finns drygt 60 miljoner människor på flykt.
– – – – – – – – KÄLLOR – – – – – – –
Siffror enligt UNHCR Global Trends 2015:
Total population of concern
63 912 738 (100 %)
Total refugees and people in refugeelike situations
16 121 427 (25,2 %)
Of whom assisted by UNHCR
12 282 792
Asylumseekers (pending cases)
3 219 941 (5,0 %)
Asylumseekers Sweden
157 046 (0,25 %)
Returned refugees
201 415 (0,3 %)
IDPs protected/assisted by UNHCR, incl. People in IDP-like situations
37 494 172 (58,7 %)
Returned IDPs
2 317 314 (3,6 %)
Persons under UNHCR’s statelessness mandate
3 687 729 (5,8 %)
UNHCR försöker ge skydd och assistans åt 54 miljoner flyktingar men lider av resursbrist. Sveriges flyktingmottagning kostar dubbelt så mycket.
Sverige tog under rekordåret 2015 emot 0,25 % av världens flyktingar, detta ledde till att regeringen fick införa gränskontroller vid Öresundsbron. Regeringen grät i TV eftersom man envist försäkrat att vår förmåga var gränslös.
Kostnaden för flyktingmottagandet i Sverige är nu dubbelt så stor som UNHCR använder globalt för att hjälpa 85 % av världens flyktingar. UNHCR gav alltså skydd och assistans åt 146 gånger fler flyktingar vid slutet av 2015, än Sverige tagit emot totalt under åren 2012-2016. UNHCR lider av resursbrist sedan flera år vilken drabbar flyktingarna. Att Sveriges flyktingmottagning delvis finansieras med biståndet drabbar världens fattigaste. 2015 tog man 22 % av hela biståndsramen.
Sveriges flykting- och integrationspolitik har delvis skapat ett nytt klassamhälle. En alldeles för stor andel av flyktingarna hamnar i ett socioekonomiskt utanförskap. Det finns både bra och dåliga exempel på individnivå, men som helhet växer andelen människor som står utanför det svenska samhället.
Mauricio Rojas och Tino Sanandaji har med hjälp av befolkningsdata från Statistiska centralbyrån studerat utanförskapet över tid.
UTANFÖRSKAP
(Max 60 % arbetar samtidigt som max 70 % klarar grundskolan)
Årtal – Antal områden – Antal människor
1990 – 3
2002 – 128
2006 – 156 – 488 000
2012 – 186 – 566 000
75 % av människorna i utanförskapsområden är invandrare och deras barn. Det är främst dessa människor som drabbas av baksidorna av utanförskapet. Sverige börjar alltmer likna USAs etniskt färgade klassamhälle. De senaste åren kommer en större andel av flyktingarna från delar av världen med lägre humankapital än tidigare flyktingströmmar, det kommer alltså vara svårare att integrera/assimilera flyktingarna som kommit de senaste åren än det var att integrera/assimilera flyktingarna som kom på 1990-talet. Det kommer dessutom många fler idag än då.
För att försöka komma tillrätta med de växande problemen måste våra lagstiftare först ta till sig den kunskap som finns tillgänglig. Därför rekommenderar jag starkt att alla läser Tino Sanandajis nyutgivna bok Massutmaning som kan beställas på www.tino.us/shop
Följande text från boken fångar situationen vi befinner oss i väl.
”De flesta svenskar har stor välvilja mot och tolerans för invandrare, och önskar att invandringen skulle ha lyckats bättre. Sveriges experiment med storskalig invandring från tredje världen till en välfärdsstat har varit unikt till sin omfattning men har i många avseenden misslyckats. Sveriges samhällsproblem är i dag allt mer koncentrerade till den del av befolkningen som har invandrarbakgrund.
Utrikes födda står för ungefär 17 % av befolkningen och andra generationens invandrare står för ytterligare 5 %.
Utrikes födda utgör trots detta: 53 procent av dem med långa fängelsestraff. 54 procent av de arbetslösa. 60 procent av de utbetalda socialbidragen. 71 procent av Sveriges barnfattigdom. 76 procent av medlemmarna i kriminella gäng.
Även ökningen av problemen drivs till betydande del av invandring. Sedan tidigt 1990-tal har de med invandrarbakgrund stått för hälften av ökningen av andelen låginkomsttagare, drygt hälften av minskningen av behörighet bland elever som lämnar grundskolan, cirka två tredjedelar av ökningen av socialbidrag och mer än hundra procent av ökningen av arbetslösheten – som fallit bland inrikes födda. Problem som stenkastning mot polis och räddningspersonal och anlagda bränder är likaså starkt koncentrerade till invandrartäta områden. Det gäller att ta fram konkreta åtgärder som ger alla de invandrare som Sverige har tagit emot en plats i det svenska samhället. Det kräver i sin tur en uppriktig och evidensdriven analys av hur Sverige hamnade här, och av hur man tar sig vidare.”
Sveriges invandringspolitik har inte varit pragmatisk. Personligen anser jag att vi behöver övergå till ett utökat kvotsystem för flyktingar i samarbete med UNHCR och sluta ge förtur åt de som haft råd och tillfälle att smugglas hit genom hela Europa. Vi kommer då ta emot färre flyktingar men de kommer ha mycket större möjlighet att bli en del av samhället.
Vi bör även öka bidraget till UNHCR och sluta ta pengar från biståndet. Vi bör dessutom kraftigt öka incitamenten för att lära sig svenska språket och med en pragmatisk hållning höja humankapitalet hos de som kommit till vårt land. Polisen måste ta kontroll över problemen i de särskilt utsatta områdena och tillsammans med rättsväsendet skydda alla människor som bor där från skadegörelse, våld och annan kriminalitet.
– – – – – – – – KÄLLOR – – – – – – –
Siffror enligt UNHCR Global Trends 2015:
Total population of concern
63 912 738 (100 %)
Total refugees and people in refugeelike situations
16 121 427 (25,2 %)
Of whom assisted by UNHCR
12 282 792
Asylumseekers (pending cases)
3 219 941 (5,0 %)
Asylumseekers Sweden
157 046 (0,25 %)
Returned refugees
201 415 (0,3 %)
IDPs protected/assisted by UNHCR, incl. People in IDP-like situations
37 494 172 (58,7 %)
Returned IDPs
2 317 314 (3,6 %)
Persons under UNHCR’s statelessness mandate
3 687 729 (5,8 %)
Carl Sagan var en otroligt omtyckt och framgångsrik vetenskapsman som bland annat har hyllats med tre NASA-medaljer för exceptionella vetenskapliga resultat, tre stycken Emmy-Awards och Pulitzerpriset för TV-serien och boken Cosmos. Han publicerade mer än 600 vetenskapliga artiklar och var författare, medförfattare eller redaktör för mer än 20 böcker.
Han var en amerikansk astronom, kosmolog, astrofysiker, astrobiolog, författare och känd för att lyckas förmedla svårtillgänglig vetenskap till allmänheten på ett intressant sätt. Han förespråkade Den vetenskapliga metoden och kritiskt tänkande.
När NASA:s rymdsond Voyager 1 var klar med sitt historiska uppdrag vände NASA den tillbaka mot Jorden och tog ett fotografi från 6,4 miljarder km, inget fotografi har tagits på Jorden så långt hemifrån. På bilden är Jorden endast en liten blå ljusprick…
Ett halvår innan Carl Sagan dog i cancer gav han en avslutande föreläsning den 11 maj 1996 som gav fotografiet perspektiv. Hör honom beskriva fotografiet i denna fantastiska hyllningsvideo.
Carl Sagans välkända bok som blev till TV-serien – Cosmos – A Personal Voyage – täcker ett brett spektrum av vetenskapliga ämnen inklusive livets ursprung och insiktsfulla perspektiv över vår plats i universum. Serien sändes första gången 1980 och har sänts i mer än 60 länder och setts av över 500 miljoner människor.
Look again at that dot. That’s here. That’s home. That’s us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every ”superstar,” every ”supreme leader”, every saint and sinner in the history of our species lived there – on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.
”Inget av de andra 33 OECD-länderna i undersökningen har en lika stor resultatförsämring som Sverige.”
”Om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012…//…Försämringen mellan 2000 och 2012 motsvarar cirka tre fjärdedelar av ett skolårs inlärning.”
”Mellan 2009 och 2012 föll resultaten som kraftigast och andelen skolbarn med utländsk bakgrund ökade som mest. Under den perioden försvinner 43 procent av det genomsnittliga resultatfallet.”
”Den svenska skolans förfall inleddes med individanpassade undervisningsmetoder under 1990-talet. Men det går att återupprätta kunskapsskolan.”
– Gabriel Heller Sahlgren
Skolans förfall som sagt även på skolreformer. Exempelvis ska eleverna vara mer kreativa, hitta egna vägar, arbeta i grupp, eget arbete,… Men deras brist på erfarenhet begränsar kunskapsutvecklingen. Lärarledd utbildning ger generellt mer kunskap eftersom lärare har mer kunskap och erfarenhet än eleverna. Denna kreativa inlärning fungerar extra dåligt på utländska barn.
Är du intresserad av en djupare analys av skolans utveckling? Läs Gabriel Heller Sahlgren här och här eller se honom i denna Axess video!
Arbetsmarknaden
Det finns långsiktiga trender som sett likadana ut hela tiden. För att flyktinginvandringen ska bära sina egna samhällskostnader behöver 72 % förvärvsarbeta. Det tar 7-8 år innan 50 % förvärvsarbetar, efter 15 år i Sverige förvärvsarbetar 62 %. Förvärvsfrekvensen för alla utomeuropeiska invandrare 20-64 år är 51 %.
För att klassas som ett utanförskapsområde ska minst 40 % av den vuxna befolkningen vara arbetslös samtidigt som minst 30 % av eleverna saknar behörighet till gymnasiet och/eller valdeltagandet är under 70 %.
Mellan 1990-2012 växte antalet utanförskapsområden från 3 till 186 stycken. Antalet människor som bodde i utanförskapsområden ökade från omkring 10 000 till 566 000 mellan 1990-2012. 75 % av människorna i dessa bostadsområden har utländsk bakgrund (2012).
Vi har skapat en ny växande samhällsklass bestående av främst syd- och utomeuropeiska invandrare. Denna samhällsklass präglas av utestängning från arbetsmarknaden, bostadssegregation, dåliga skolresultat, bidragsberoende samt maktlöshet och hopplöshet.
Utanförskapsområdena har även problem med gängkriminalitet, bilbränder, skolbränder och kastning av stenar och brandbomber mot utryckningsfordon.
Man måste ställa sig frågan hur en flerfaldig ökning av en redan ohållbar flyktingmottagning kommer påverka samhället?
Man har nyligen passerat 10 000 asylsökare en enskild vecka. Det är en takt som är 20 gånger högre än under perioden 1990-2012 – den period då antalet utanförskapsområden ökade från 3 till 186.
Notera att 500 asylsökare per vecka var mer än vad svensk integrationspolitik kunde hantera. Trots att Sverige rankas högst i världen av MIPEX för sina integrationssatsningar, så har Sverige störst sysselsättningsgap inom hela OECD.
Integrationen av utomeuropeiska invandrare har fungerat dåligt i 30 år, trots väldigt höga ambitioner. Förvärvsfrekvensen bland utomeuropeiska invandrare är endast 51 % och deras andel av den totala befolkningen ökar snabbt. Gruppen består av relativt många lågutbildade människor från konfliktdrabbade länder i tredje världen.
Det är önsketänkande att inbilla sig att integrationen kommer fungera bättre när vi kraftigt ökar den utomeuropeiska flyktinginvandringen. Integrationen kommer snarare fungera ännu sämre och när vi samtidigt ökar gruppens andel av den totala befolkningen så kommer det bli omöjligt att behålla en generös välfärdsstat. Och framförallt kommer Sverige segregeras alltmer.
Under hösten 2015 har antalet asylsökande nått en årstakt motsvarande omkring 400 000. Jämfört med data från 1990-2012 skulle detta kunna innebära att vi kommer ge omkring 600 000 flyktingar och deras anhöriga uppehållstillstånd varje år, om inte praxis ändras. Det motsvarar 2 Malmö, eller 25 Rosengård.
Idag kommer människor främst från Afghanistan, Syrien och Irak.
Integration – På kort och lång sikt
”Nästa år räknar Malmö kommun med 17 miljarder i nettokostnader, vilket finansieras med 12 miljarder i egna skatteintäkter och 5 miljarder i kommunalt utjämningsbidrag. Om Malmö vore ett eget land skulle det ha ett större strukturellt underskott än Grekland. På ytan kan delar av Malmö se ut att ha förbättrats, men det beror helt enkelt på att landets övriga skattebetalare generöst har finansierat dyra byggprojekt.”
”Att lyfta alla pensionärer över fattigdomsgränsen (225 000 st) skulle kosta runt 4,5 miljard kronor varje år. Utslaget på varje pensionär rör det sig om ungefär 1.700 kronor i månaden, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.”
”Antalet ensamkommande flyktingbarn ökar nu kraftigt och spräcker alla tidigare prognoser. Detta innebär samtidigt att även kostnaden för denna flyktingmottagning ökar kraftigt…//…Totalt skulle kostnaden för ensamkommande flyktingbarn bli 25 miljarder kronor.”
25 miljarder är 5,5 gånger mer än vad som skulle krävas för att lyfta alla våra 225 000 fattigpensionärer över fattigdomsgränsen.
”Public Service får 8 miljarder kr per år i kollektiv finansiering för sitt samhällsuppdrag att opartiskt och sakligt rapportera sanningen. SVTs och SRs uppgift är att företräda alla medborgare, inte att driva en politisk agenda. De senaste åren har Public Service misskött sitt samhällsuppdrag. Journalisterna tycks tro att de äger SVT och har rätt att driva det som en lekstuga för vänsterprogressiva.”
Ur ett humanitärt perspektiv är det vidrigt att Sverige i år tagit 8,9 miljarder kr från världens fattigaste och nästa år ville man plundra biståndet på hela 24,8 miljarder kr för att finansiera ett ineffektivt asylmottagande.
Man kan inte söka asyl i Sverige från andra länder och vi har hela tiden haft gränskontroller som hindrat människor att ta sig till Sverige. Därför har Sverige kunnat kombinera asylrätten med generösa asylregler. Det har hela tiden funnits många miljoner människor med asylskäl men som saknat möjlighet att ta sig till Sverige. När EU:s och Schengens yttre gräns kollapsade öppnades plötsligt en landskorridor mellan Mellanöstern och Skandinavien.
Potential Net Migration Index
Det bor 700 gånger fler människor i världen än det bor i Sverige. Det finns över 1000 miljoner extremt fattiga. Vi kan omöjligtvis hjälpa alla som har det svårt. Bara i Nigeria finns det 62 miljoner människor som skulle lämna sitt hemland permanent om de fick chansen. Nigerias befolkning var 177 miljoner 2014 – 1987 var den hälften så stor.
Varför tar vi inte emot 100 000 nigerianer per år? Vore det en lösning på Nigerias problem? Nej, varje år ökar antalet människor som vill lämna Nigeria permanent med över 1 miljon vid nuvarande missnöje och befolkningstillväxt. Migration löser inte u-världens problem.
Alla kvinnors rätt att själva bestämma över sitt barnafödande måste uppnås för att tackla befolkningsexplosionen mänskligheten står inför. Alla ska veta vad preventivmedel är och ha tillgång till det.
Befolkningen ökar snabbast i fattiga länder inklusive länder som redan i dag är ursprung till stora flyktingströmmar. Exempelvis väntas Somalia gå från 10,7 till 27 miljoner år 2050. Afghanistan går från 32,5 till 55,9 miljoner.
Den årliga befolkningsökningen är över 80 miljoner världsmedborgare. Samtidigt krymper världens åkerarealer när den blir till öken i länder med periodisk torka och haven är nästintill utfiskade.
Ett irreversibelt socialt experiment
’This is an irreversible social experiment that no wealthy state has ever attempted. There are almost no ideas or visions over how this can be solved.”
”You can’t combine open borders with a welfare state. If you offer generous benefits, and anyone can come and use these benefits, a very large number of people will try to do that. It’s just mathematically impossible for a small country like Sweden to fund that”
– Tino Sanandaji
Åsiktsklimatet har förändrats
”Sverige idag lider av nån slags PK fascism…//…Det är lite obehagligt. Det tenderar att bli ungefär som när man jagade kommunister i USA på 50-talet.”
– Robert Gustafsson i Skavlan
Förslag på lösning
Sverige kan ha en ganska stor invandring bestående av arbetskraft och studenter från alla världens hörn. Men lilla Sverige kan inte locka med bidrag i en stor värld med många fattiga människor.
Dagens flyktingmottagande måste minskas kraftigt, antagligen till omkring 10 000 per år, inklusive anhöriga. Kostnaderna för asylprövan kan minskas kraftigt om ingen söker asyl från Sverige, utan kan göra det från ett UNHCR läger istället. Det finns så många med asylskäl att en lämplighetsprövan borde avgöra.
Personligen anser jag att Sverige ska flerdubbla sitt ekonomiska stöd till UNHCR eftersom de lider av en svår resursbrist och tar hand om majoriteten av världens flyktingar. Det skulle hjälpa många fler flyktingar, är billigare än nuvarande flyktinghjälp och det segregerar inte Sverige. Det skulle dessutom återupprätta det internationella biståndet till att åter handla om att hjälpa världens fattigaste istället för att sko entreprenörer i Sverige som tjänar miljontals kr på att ordna mat och boende åt flyktingar.
”…Sverige inför årliga kvoter för hur många flyktingar landet kan ta emot och att man ska kunna söka asyl på distans. Ingen behöver resa till Sverige för att söka. Det kan till exempel vara FN:s flyktingorgan UNHCR som avgör vilka som har mest behov av skydd, men när kvoten är fylld så får övriga vänta tills nästa år.”
”Men skulle det fortsätta så här i två år till med kanske 800.000-900.000 flyktingar på två år, ja då tror jag att den svenska välfärdsmodellen kommer att knäckas, säger Joakim Ruist.”
Jag har redigerat en befintlig film och lagt till bilder, text och musik. Videon handlar om evolution, natur och gemenskap.
Evolutionen är orsaken till att Jorden fylls med biologisk mångfald.
Naturen består inte bara av många olika arter, alla arter lever i symbios med andra arter i sin omgivning, även i global skala finns det återkopplingsmekanismer mellan livet och Jorden, ett fenomen som kallas Gaia (Moder Jord).
Symbioser och synergieffekter
Växter lever i symbios med enorma nätverk av svamptrådar under marken och inuti växterna. Svampen ger växten vatten och näring och får tillbaka mat i form av kolhydrater. Djur lever i symbios med bakterier som lever på och inuti våra kroppar. Bakterierna bryter ner mat, tillverkar näringsämnen och bekämpar sjukdomar åt djuren.
Människan – En ekologisk katastrof
Evolutionen fyller som sagt Jorden med liv och mångfald.
Men det tar flera miljoner år för evolutionen att ersätta ett globalt massutdöende, därför är det oroande att Homo Sapiens redan utrotat merparten av alla stora djur de senaste 40 000 åren och om vi inte byter kurs riskerar vi att som ensam art bli ansvarig för världens sjätte massutdöende.
Varje gång du konsumerar gör du ett val
Det finns massor med organisationer som försöker hindra att vårt bestående intryck på Jorden ska vara jämförbart med en stor asteroid som krockat med vår levande planet. Jag hoppas på Världsnaturfonden WWFs arbete när det gäller att skydda livsmiljöer och dess arter. Att välja ekologiskt och KRAV-märkt är också sätt för oss att göra skillnad.
Ekologiskt fotavtryck
Mänsklighetens ekologiska avtryck tar mer och mer plats från andra arter. Människan ersätter naturmiljöer som var fulla med biologisk mångfald med betes- och odlingsmark med biologisk enfald. Våra metoder tömmer dessutom marken på näring, sprider miljögifter och ligger bakom ökenspridningen.
Människor, neandertalare, schimpanser, delfiner, sköldpaddor, albatrosser, myror, maneter, kantareller, äppelträd, kolibakterier – alla har vi ett gemensamt ursprung.
Om vi dödar alla de arter som gjorde det möjligt för oss att skapas så dödar vi inte bara dem, vi dödar även oss själva.
Att säga Nej! till rasism är lika viktigt som att säga Nej! till artutrotning.
Världsnaturfonden WWF
Stötta WWF i arbetet med att rädda våra släktingarter
2014 bad UNHCR omvärlden om 55,5 miljarder kr för att kunna tillgodose 46,7 miljoner flyktingarnas basala behov såsom skydd, tak över huvudet, mat, rent vatten, mediciner, skola, … De fick hälften.
UNHCR´s flyktinghjälp är 356 gånger mer kostnadseffektiv än Sveriges asylmottagande. 2014 hade UNHCR ansvar över 574 gånger fler människor än Sveriges asylsökande.
Folkvandringarna har inte plötsligt ökat på grund av ökat våld, krig eller förföljelse. Det beror på sämre förhållanden i flyktinglägren, att det blivit lättare att ta sig genom EU:s yttre gräns och vår egen lockande signalpolitik.
”Även om kriget i Syrien skulle ta slut är 2/3 av de asylsökande inte från Syrien. Krisen har orsakats av svensk och europeisk policy, och kan bara stoppas med reformer av svensk och europeisk flyktingpolitik.”
”Ekonomipristagare som sagt att fri invandring och välfärdsstat är oförenliga inkluderar Milton Friedman, Gunnar Myrdal, Friedrich Hayek, Paul Krugman, James Buchanan och Gary Becker.”
– Tino Sanandaji
“Folk kommer att segregera sig, som de redan gör nu, i skolor och bostadsområden. Ojämlikheten kommer att bli enorm och få Sverige att se ut som Mexiko eller Brasilien. USA kommer att likna Skandinavien i jämförelse. Det kommer inte att bli inbördeskrig, det är en barnslig prognos. Sverige kommer fortfarande vara ett samhälle med högt kvalificerad arbetskraft och storföretag. Men det uppstår en gigantiskt underklass, på det sätt man ser i Latinamerika. Det är Sveriges framtid.”
– Tino Sanandaji (vid oförändrad svensk flyktingpolitik)
”Vi ser för närvarande ett storskaligt haveri för svensk och europeisk flyktingpolitik. Svensk flyktingpolitisk debatt är närmast bisarr eftersom okunskap, naivitet och verklighetsflykt fått breda ut sig. Välfärdssystemet kommer inte överleva med dagens flyktingpolitik. Många av de som engagerar sig för flyktingar är unga och förstår inte konsekvenserna av den politik som nu håller på att bryta samman.”
– Lars J Eriksson, Skånska Dagbladet
”Upp till 190 000 asylsökande väntas till Sverige i år. Det är mer än ett helt Uppsala – Sveriges fjärde stad. Bara sedan augusti har det anlänt ungefär 60 000 asylsökande. Ett helt Halmstad.
Tyvärr kan vi inte förvänta oss något nytt Uppsala eller Halmstad. Sverige är sämst i OECD när det gäller att integrera invandrare på arbetsmarknaden…//…
Mycket talar i stället för att de nyanlända kommer att förpassas till utanförskap. Med mer än 1 000 asylsökande om dagen skapas ett par Rosengård, Bergsjön eller Fisksätra i månaden.”
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan individ och grupp. En individ representeras inte av sin folkgrupp, men en folkgrupp representeras av dess individer.
”När vi lyfter exempel på lyckad integration från Zlatan, Drottningen till entreprenörer och akademiker så visar det sig, om man skrapar bara lite på ytan, att vi oftast menar assimilation.”
Parallellsamhällen har sakta växt fram i Sveriges förorter de senaste 25 åren. Utanförskapet växer och drabbar mest invandrare.
Utanförskapets karta
Tino Sanandaji har en magister- och doktorsexamen i ekonomi från University of Chicago, ett universitet som är välkänt för bland annat sina nobelpristagare i ekonomi.
Tino uppdaterade Mauricio RojasUtanförskapets Karta genom att använda exakt samma metodik.
Antalet bostadsområden med hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande ökar snabbt – från 3 till 186 stycken på 22 år.
Följ Tino Sanandajis blogg och Facebooksida så får du skarpa analyser och en faktabaserad syn på invandringspolitiken. Lyssna på en längre intervju av bubb.la med Tino här.
”De här förorterna är hemskt illa ute och man kan inte säga att Sverige är ett integrerat land. Vi har använt de här förorterna som en förvaringsplats för de som inte platsar i det vanliga samhället.”
Sverige håller på att delas upp efter etnicitet, men även mellan rika och fattiga. Två nya studier behandlar fenomenet.
Infödda svenskar flyttar ifrån områden med många utomeuropeiska invandrare. Effekten syns redan vid 3-4 % utomeuropeiska invandrare. Detta är en av de starkaste krafterna bakom den växande etniska segregeringen. Högutbildade och höginkomsttagare flyttar först, vilket leder till att den etniska segregeringen sker parallellt med en ekonomisk.
I denna rapport från Statistiska Centralbyrån beskrivs likheter och skillnader mellan inrikes och utrikes födda i Sverige inom delar av områdena utbildning, arbetsmarknad, inkomst, demokrati och hälsa.
Det tar 7-8 år innan hälften av invandrarna har ett jobb.
”Lägst förvärvsfrekvens har kvinnor och män som kommit till Sverige som flyktingar. Drygt 60 procent av kvinnorna och männen är förvärvsarbetande efter 15 år i Sverige.”
Sverige har sjunkit till 38:e plats, av 65 undersökta länder, när det gäller 15-åriga skolelevers kunskaper inom områden som matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
”Om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012.”
I Brottsförebyggande Rådets (Brå) senaste rapport skriver man:
”…utrikes födda har särskilt höga överrisker när det gäller allvarliga brott som dödligt våld, våldtäkt och rån. Bland de utrikes födda är det ungefär fyra gånger vanligare att vara registrerad för ett sådant brott än vad det är bland dem som är födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar.”
”En kurva som långsamt pekar nedåt år efter år är inte hur långsiktiga vinster brukar se ut.”
– Tino Sanandaji
Mellan åren 1995 till 2015 har skattekraften sjunkit kraftigt i Sveriges mångkulturella kommuner.
”Den centrala förklaringen till den dåliga utvecklingen i landets mest mångkulturella kommuner skriks samtidigt ut från statistiken: invandring kombinerad med decennier av misslyckad integration.”
”Nästa år räknar Malmö kommun med 17 miljarder i nettokostnader, vilket finansieras med 12 miljarder i egna skatteintäkter och 5 miljarder i kommunalt utjämningsbidrag. Ytterligare ca 5 miljarder går till landstinget i Skåne. Om Malmö vore ett eget land skulle det ha ett större strukturellt underskott än Grekland. På ytan kan delar av Malmö se ut att ha förbättrats, men det beror helt enkelt på att landets övriga skattebetalare generöst har finansierat dyra byggprojekt.”
Internationellt bistånd omfattar hjälpinsatser som bidrar till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor och möjligheter till demokratiskt inflytande.
Det internationella biståndet är ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa extremt fattiga människor och till att motverka överbefolkningen och dess resursbrist.
Med vaccinationsprogram minskar dödligheten. Med preventivmedel får framförallt kvinnorna mer kontroll över sitt liv, en oplanerad graviditet för en extremt fattig kan innebära en oerhört svår framtid.
Många svenskar är stolta över att deras land ger bort 1 % av BNP till världens mest behövande. Men i år tar regeringen 22 % av biståndet och lägger det på svenskt asylmottagande istället. Vår regering utreder nu att ta 60 % nästa år.
Att ta pengar från biståndet har blivit en dålig ovana med bitter eftersmak. I år tar man 8,9 miljarder kr från biståndet och lägger det på flyktingmottagande. Nästa år vill man ta 24,8 miljarder kr.
Sverige och UNHCR i siffror 2005-2015
Här kan man se att vi relativt:
satsar enorma resurser på asylmottagande.
tar emot en minoritet av världens flyktingar.
tar väldigt mycket pengar från biståndet.
ger väldigt lite till flyktingmajoriteten som är i närområdet.
Man ser även att UNHCR tar ett allt större ansvar men även får en allt mindre andel av det ekonomiska stöd som deras verksamhet kräver.
Sveriges asylkostnader är idag större än UNHCR’s resursbrist!
Sveriges agerande är orimligt i en värld med 1 200 miljoner extremt fattiga och 60 miljoner flyktingar. Sverige är känt för sina humanitära insatser i världen men flyktingpolitiken riskerar att underminera Sveriges humanitära förmåga.
BILDSPRÅK
Svensk flyktingpolitik.
Den turkiske tecknaren Selcuk Erdem. (Översatt av Thomas Gür)
Epilog
Den akuta flyktingsituationen är utom kontroll. Förnuft, medmänsklighet och långsiktig planering är ett måste. Ett nytt tankesätt är essentiellt för att vi ska kunna lösa de växande problemen.
Det är otroligt viktigt att ta tag i dessa problem på ett hållbart sätt. Viljan att hjälpa är viktig, men förmågan att hjälpa är viktigare.
Sverige måste omprioritera så att vi hjälper så många som möjligt, inom rimliga gränser. Idag hjälper vi väldigt få, till helt orimliga konsekvenser.
Hanteringen av flyktingpolitiken måste göras med både hjärta och hjärna. Dagens svenska politik skapar växande klyftor av geografisk, ekonomisk, akademisk och etnisk karaktär. Om vi ska skapa ett jämställt, tryggt och rättvist samhälle för alla som ska bo i Sverige måste vi göra om och göra rätt.
Ett av de mest spännande vetenskapliga rönen från senaste halvseklet har varit upptäckten av utbredda näringskaskader.
En näringskaskad är en ekologisk process som börjar på toppen av näringskedjan och tumlar hela vägen ner till botten.
Ett klassiskt och välkänt exempel är vad som hände i Yellowstone National Park i USA när vargar återinfördes 1995. Vargarna hade varit frånvarande i 70 år – antalet rådjur hade ökat kraftigt i Yellowstone Park och trots ansträngningar från människor att kontrollera rådjuren hade rådjuren lyckats äta upp nästan all växtlighet.
Vargarnas återkomst fick anmärkningsvärda effekter.
Först, naturligtvis, dödade de en hel del rådjur, men det var inte den största effekten. Mycket mer påtagligt och radikalt förändrade vargarna rådjurens beteende. Hjorten började undvika vissa delar av parken – de platser där de kan ha fångats lättast – särskilt dalar och raviner. Omedelbart började dessa platser återhämta sig. I vissa områden, femdubblades trädhöjden på bara sex år. Dalsidorna blev snabbt skogar av asp, sälg och poppel. Och så snart det hände, började insekter och fåglar flytta dit. Antalet sångfåglar och flyttfåglar började öka kraftigt.
Antalet bävrar ökade eftersom bävrar skapar artrika livsmiljöer av träden som blev vanliga. Bäverföda består främst av blad, bark, örter och vattenväxter. Bävern är, precis som vargar, skapare av ekosystem.
De skapar nischer för andra arter. Och dammarna de byggde i floderna skapade livsmiljöer för utter och bisamråtta och ankor och fiskar och reptiler och amfibier. Vargarna dödade även prärievargar och som ett resultat av det började antalet kaniner och möss stiga vilket innebar fler hökar fler vesslor fler rävar fler grävlingar. Korpar och örnar kom ner och kalasade på kadaver som vargarna hade lämnat. Björnar åt också av dessa kadaver. Det fanns även fler bär som björnarna kunde äta nu när buskarna återhämtade sig. Och björnarna förstärkte effekterna av vargarna genom att döda några av rådjurens kalvar.
Det som gör detta ännu mer intressant är att vargarna dessutom förändrade Yellowstones naturgeografi.
Den ökade växtligheten och trädens rotsystem minskade jordförlusterna (erosion) vid flodens kanter. Floderna började slingra sig mindre, fler pooler bildades av bävrar – vilket skapade perfekta livsmiljöer för vattenlevande djur och insekter. Växtligheten och skogarna på dalsidorna band samman jorden med sina rotsystem och gav skydd mot regn- och vinderosion samtidigt som de var perfekta livsmiljöer för skogslevande djur, svamp och insekter.
Valar skapar ekosystem och påverkar klimatet
En annan näringskaskad är valarna vars avföring ger näring till alger. Algerna tar upp stora mängder koldioxid från atmosfären och avger stora mängder syre. Algerna äts av djurplankton som äts av kräftdjur (krill) och småfisk, vilka äts av större vattenlevande djur som exempelvis valar.
Plankton
Valarna befinner sig i perioder på stora djup men simmar upp till ytan när de bajsar – dels gödslar de haven med kväve, fosfor och järn – dels blandar de havsvattnet. Före den intensiva valjakten gav valarnas blandning av havens djup- och ytskikt lika stor effekt som vinden och vågorna.
Även elefanter skapar ekosystem
En asiatisk bebiselefant
Forskarnas arbete pekar på att förlusten av elefanter som sprider frön med sin spillning, ökar risken för utrotning av träd mer än tio gånger under en 100-årsperiod.
Forskarna upptäckte även att träd som vuxit upp efter att ha passerat en elefantmage blir starkare och friskare. Frön som spridits med hjälp av den ”ekologiska bakelsen” från djuret, får helt enkelt bättre förutsättningar.
Frön som växer i elefantbajs
Elefanten har länge varit viktig som spirituell, kulturell och nationell symbol i Thailand. I början av 1900-talet var elefanterna mer än 100 000 till antalet. I dag finns bara cirka 2 000 elefanter kvar i Thailand.
Kelp är en typ av stora brunalger som är flytande med hjälp av luftfyllda fickor. De växer upp till vattenytan. I kelp skogarna utanför Amerikas ostkust äter havsuttrar sjöborrar och sjöborrar äter kelp. I områden där havsuttrarna har jagats till utrotning, har sjöborrarna blivit så många att kelp populationer minskar.
Kelp skogar är hem för ett brett spektrum av havsdjur – uttrar, sjöborrar, ostron, fåglar, fiskar, maneter, bläckfisk, kräftdjur, musslor, havssvampar, anemoner, m.m.
Kelpskog
I Eel River, i norra Kalifornien, äter regnbågslax och mört, fisklarver och rovinsekter. Dessa mindre rovdjur jagar mygglarver, som livnär sig på alger. Avlägsnande av de större fiskarna ökar överflödet av alger och leder till kraftig algblomning.
Regnskogens spöken
Megafaunans utdöende sammanfaller tidsmässigt med människans spridning över kontinenten.
Mänskligheten har varit en ekologisk katastrof de senaste 40 000 åren. Homo Sapiens utrotade hälften av planetens stora landlevande djur innan människan började med jordbruk för 10 000 år sedan.
Exempelvis utrotades:
23 av 24 större pungdjur i Australien,
34 av 47 stora däggdjur i Nordamerika,
50 av 60 stora däggdjur i Sydamerika.
Liknande artutrotningar skedde i Europa, Asien, Nya Zeeland, Kuba, Madagaskar, Hawaii och tusentals andra öar. Alla dessa artutrotningar skedde relativt kort efter människans ankomst. En av få platser som undvek utrotning var exempelvis Galapagosöarna, av den enkla anledningen att de förblev obebodda av människor fram till 1800-talet. Afrika klarade sig hyfsat bra kanske tack vare att människan alltid varit där.
(Uppgifter ovan är hämtade från boken ’Sapiens : en kort historik över mänskligheten’ av Yuval Noah Harari)
Vem är det som sprider jättefrukternas frön i dag? De stora växtätarna är ju utdöda sedan länge.
Följande är baserat på Agneta Lagercrantz artikel i Svenska Dagbladet.
Tillgången till andra människor förändrar hur hjärnan arbetar.
Att hjärnan är gjord för att ha folk omkring sig – det är James Coan säker på. Det är som om den ”vet” att våra närmaste är beredda att dela på omvårdnadsbehov, har gemensamma intressen och är ömsesidigt beroende.
– Hjärnan tror att det är färre problem som ska lösas när det finns människor i ens närhet – och tvärtom om man är ensam. Då är det som att gå med tung ryggsäck inför vilken ansträngning som helst.
Varför effekten av nära relationer är energibesparande vet forskarna ännu inte, men spekulerar i att det handlar om att sprida risker och dela på arbetsbördor.
Riskspridning, tror forskarna, kan vara ett av skälen till att mänsklig gemenskap spar energi för hjärnan.
Riskspridningsteorin utgår bland annat från en iakttagelse av strutsar, som ömsom måste ha huvudet sänkt för att få mat, ömsom höja upp det för att spana efter rovdjur. För varje struts som tillförs flocken behöver varje enskild individ höja huvudet färre gånger. Ändå ökar flockens totala vaksamhet som den kan utöva tillsammans och var och en får mer tid till att skaffa mat. Riskspridning, tror forskarna, kan vara ett av skälen till att mänsklig gemenskap spar energi för hjärnan.
Samtidigt tar hjärnan också in information om hur tillgivna de sociala resurserna är. Nära relationer betyder att man har tillgång till någon som kan tänkas använda sin energi för min skull – man bär varandras bördor.
– Vi har inte kunnat bekräfta exakt vilka nervkretsar det handlar om, men de som hör samman med att reglera känslor – vilket kostar energi – är mindre aktiva i sociala relationer.
– Tillgången på sociala resurser verkar ha en energisparande funktion, och är förmodligen en förutsättning för den mänskliga hjärnan, hävdar psykologiprofessor James Coan som på en konferens utanför New York i somras berättade om en ny teori för hjärnans egentliga ”default”, viloläge:
– När vi är ihop med andra minskar hjärnan dramatiskt energin som den lägger på att lösa problem. Mänsklig gemenskap signalerar till hjärnan att den kan återgå till, eller vara kvar i vila.
