Jag har redigerat en befintlig film och lagt till bilder, text och musik. Videon handlar om evolution, natur och gemenskap.
Evolutionen är orsaken till att Jorden fylls med biologisk mångfald.
Naturen består inte bara av många olika arter, alla arter lever i symbios med andra arter i sin omgivning, även i global skala finns det återkopplingsmekanismer mellan livet och Jorden, ett fenomen som kallas Gaia (Moder Jord).
Symbioser och synergieffekter
Växter lever i symbios med enorma nätverk av svamptrådar under marken och inuti växterna. Svampen ger växten vatten och näring och får tillbaka mat i form av kolhydrater. Djur lever i symbios med bakterier som lever på och inuti våra kroppar. Bakterierna bryter ner mat, tillverkar näringsämnen och bekämpar sjukdomar åt djuren.
Människan – En ekologisk katastrof
Evolutionen fyller som sagt Jorden med liv och mångfald.
Men det tar flera miljoner år för evolutionen att ersätta ett globalt massutdöende, därför är det oroande att Homo Sapiens redan utrotat merparten av alla stora djur de senaste 40 000 åren och om vi inte byter kurs riskerar vi att som ensam art bli ansvarig för världens sjätte massutdöende.
Varje gång du konsumerar gör du ett val
Det finns massor med organisationer som försöker hindra att vårt bestående intryck på Jorden ska vara jämförbart med en stor asteroid som krockat med vår levande planet. Jag hoppas på Världsnaturfonden WWFs arbete när det gäller att skydda livsmiljöer och dess arter. Att välja ekologiskt och KRAV-märkt är också sätt för oss att göra skillnad.
Ekologiskt fotavtryck
Mänsklighetens ekologiska avtryck tar mer och mer plats från andra arter. Människan ersätter naturmiljöer som var fulla med biologisk mångfald med betes- och odlingsmark med biologisk enfald. Våra metoder tömmer dessutom marken på näring, sprider miljögifter och ligger bakom ökenspridningen.
Människor, neandertalare, schimpanser, delfiner, sköldpaddor, albatrosser, myror, maneter, kantareller, äppelträd, kolibakterier – alla har vi ett gemensamt ursprung.
Om vi dödar alla de arter som gjorde det möjligt för oss att skapas så dödar vi inte bara dem, vi dödar även oss själva.
Att säga Nej! till rasism är lika viktigt som att säga Nej! till artutrotning.
Världsnaturfonden WWF
Stötta WWF i arbetet med att rädda våra släktingarter
2014 bad UNHCR omvärlden om 55,5 miljarder kr för att kunna tillgodose 46,7 miljoner flyktingarnas basala behov såsom skydd, tak över huvudet, mat, rent vatten, mediciner, skola, … De fick hälften.
UNHCR´s flyktinghjälp är 356 gånger mer kostnadseffektiv än Sveriges asylmottagande. 2014 hade UNHCR ansvar över 574 gånger fler människor än Sveriges asylsökande.
Folkvandringarna har inte plötsligt ökat på grund av ökat våld, krig eller förföljelse. Det beror på sämre förhållanden i flyktinglägren, att det blivit lättare att ta sig genom EU:s yttre gräns och vår egen lockande signalpolitik.
”Även om kriget i Syrien skulle ta slut är 2/3 av de asylsökande inte från Syrien. Krisen har orsakats av svensk och europeisk policy, och kan bara stoppas med reformer av svensk och europeisk flyktingpolitik.”
”Ekonomipristagare som sagt att fri invandring och välfärdsstat är oförenliga inkluderar Milton Friedman, Gunnar Myrdal, Friedrich Hayek, Paul Krugman, James Buchanan och Gary Becker.”
– Tino Sanandaji
“Folk kommer att segregera sig, som de redan gör nu, i skolor och bostadsområden. Ojämlikheten kommer att bli enorm och få Sverige att se ut som Mexiko eller Brasilien. USA kommer att likna Skandinavien i jämförelse. Det kommer inte att bli inbördeskrig, det är en barnslig prognos. Sverige kommer fortfarande vara ett samhälle med högt kvalificerad arbetskraft och storföretag. Men det uppstår en gigantiskt underklass, på det sätt man ser i Latinamerika. Det är Sveriges framtid.”
– Tino Sanandaji (vid oförändrad svensk flyktingpolitik)
”Vi ser för närvarande ett storskaligt haveri för svensk och europeisk flyktingpolitik. Svensk flyktingpolitisk debatt är närmast bisarr eftersom okunskap, naivitet och verklighetsflykt fått breda ut sig. Välfärdssystemet kommer inte överleva med dagens flyktingpolitik. Många av de som engagerar sig för flyktingar är unga och förstår inte konsekvenserna av den politik som nu håller på att bryta samman.”
– Lars J Eriksson, Skånska Dagbladet
”Upp till 190 000 asylsökande väntas till Sverige i år. Det är mer än ett helt Uppsala – Sveriges fjärde stad. Bara sedan augusti har det anlänt ungefär 60 000 asylsökande. Ett helt Halmstad.
Tyvärr kan vi inte förvänta oss något nytt Uppsala eller Halmstad. Sverige är sämst i OECD när det gäller att integrera invandrare på arbetsmarknaden…//…
Mycket talar i stället för att de nyanlända kommer att förpassas till utanförskap. Med mer än 1 000 asylsökande om dagen skapas ett par Rosengård, Bergsjön eller Fisksätra i månaden.”
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan individ och grupp. En individ representeras inte av sin folkgrupp, men en folkgrupp representeras av dess individer.
”När vi lyfter exempel på lyckad integration från Zlatan, Drottningen till entreprenörer och akademiker så visar det sig, om man skrapar bara lite på ytan, att vi oftast menar assimilation.”
Parallellsamhällen har sakta växt fram i Sveriges förorter de senaste 25 åren. Utanförskapet växer och drabbar mest invandrare.
Utanförskapets karta
Tino Sanandaji har en magister- och doktorsexamen i ekonomi från University of Chicago, ett universitet som är välkänt för bland annat sina nobelpristagare i ekonomi.
Tino uppdaterade Mauricio RojasUtanförskapets Karta genom att använda exakt samma metodik.
Antalet bostadsområden med hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande ökar snabbt – från 3 till 186 stycken på 22 år.
Följ Tino Sanandajis blogg och Facebooksida så får du skarpa analyser och en faktabaserad syn på invandringspolitiken. Lyssna på en längre intervju av bubb.la med Tino här.
”De här förorterna är hemskt illa ute och man kan inte säga att Sverige är ett integrerat land. Vi har använt de här förorterna som en förvaringsplats för de som inte platsar i det vanliga samhället.”
Sverige håller på att delas upp efter etnicitet, men även mellan rika och fattiga. Två nya studier behandlar fenomenet.
Infödda svenskar flyttar ifrån områden med många utomeuropeiska invandrare. Effekten syns redan vid 3-4 % utomeuropeiska invandrare. Detta är en av de starkaste krafterna bakom den växande etniska segregeringen. Högutbildade och höginkomsttagare flyttar först, vilket leder till att den etniska segregeringen sker parallellt med en ekonomisk.
I denna rapport från Statistiska Centralbyrån beskrivs likheter och skillnader mellan inrikes och utrikes födda i Sverige inom delar av områdena utbildning, arbetsmarknad, inkomst, demokrati och hälsa.
Det tar 7-8 år innan hälften av invandrarna har ett jobb.
”Lägst förvärvsfrekvens har kvinnor och män som kommit till Sverige som flyktingar. Drygt 60 procent av kvinnorna och männen är förvärvsarbetande efter 15 år i Sverige.”
Sverige har sjunkit till 38:e plats, av 65 undersökta länder, när det gäller 15-åriga skolelevers kunskaper inom områden som matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
”Om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012.”
I Brottsförebyggande Rådets (Brå) senaste rapport skriver man:
”…utrikes födda har särskilt höga överrisker när det gäller allvarliga brott som dödligt våld, våldtäkt och rån. Bland de utrikes födda är det ungefär fyra gånger vanligare att vara registrerad för ett sådant brott än vad det är bland dem som är födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar.”
”En kurva som långsamt pekar nedåt år efter år är inte hur långsiktiga vinster brukar se ut.”
– Tino Sanandaji
Mellan åren 1995 till 2015 har skattekraften sjunkit kraftigt i Sveriges mångkulturella kommuner.
”Den centrala förklaringen till den dåliga utvecklingen i landets mest mångkulturella kommuner skriks samtidigt ut från statistiken: invandring kombinerad med decennier av misslyckad integration.”
”Nästa år räknar Malmö kommun med 17 miljarder i nettokostnader, vilket finansieras med 12 miljarder i egna skatteintäkter och 5 miljarder i kommunalt utjämningsbidrag. Ytterligare ca 5 miljarder går till landstinget i Skåne. Om Malmö vore ett eget land skulle det ha ett större strukturellt underskott än Grekland. På ytan kan delar av Malmö se ut att ha förbättrats, men det beror helt enkelt på att landets övriga skattebetalare generöst har finansierat dyra byggprojekt.”
Internationellt bistånd omfattar hjälpinsatser som bidrar till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor och möjligheter till demokratiskt inflytande.
Det internationella biståndet är ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa extremt fattiga människor och till att motverka överbefolkningen och dess resursbrist.
Med vaccinationsprogram minskar dödligheten. Med preventivmedel får framförallt kvinnorna mer kontroll över sitt liv, en oplanerad graviditet för en extremt fattig kan innebära en oerhört svår framtid.
Många svenskar är stolta över att deras land ger bort 1 % av BNP till världens mest behövande. Men i år tar regeringen 22 % av biståndet och lägger det på svenskt asylmottagande istället. Vår regering utreder nu att ta 60 % nästa år.
Att ta pengar från biståndet har blivit en dålig ovana med bitter eftersmak. I år tar man 8,9 miljarder kr från biståndet och lägger det på flyktingmottagande. Nästa år vill man ta 24,8 miljarder kr.
Sverige och UNHCR i siffror 2005-2015
Här kan man se att vi relativt:
satsar enorma resurser på asylmottagande.
tar emot en minoritet av världens flyktingar.
tar väldigt mycket pengar från biståndet.
ger väldigt lite till flyktingmajoriteten som är i närområdet.
Man ser även att UNHCR tar ett allt större ansvar men även får en allt mindre andel av det ekonomiska stöd som deras verksamhet kräver.
Sveriges asylkostnader är idag större än UNHCR’s resursbrist!
Sveriges agerande är orimligt i en värld med 1 200 miljoner extremt fattiga och 60 miljoner flyktingar. Sverige är känt för sina humanitära insatser i världen men flyktingpolitiken riskerar att underminera Sveriges humanitära förmåga.
BILDSPRÅK
Svensk flyktingpolitik.
Den turkiske tecknaren Selcuk Erdem. (Översatt av Thomas Gür)
Epilog
Den akuta flyktingsituationen är utom kontroll. Förnuft, medmänsklighet och långsiktig planering är ett måste. Ett nytt tankesätt är essentiellt för att vi ska kunna lösa de växande problemen.
Det är otroligt viktigt att ta tag i dessa problem på ett hållbart sätt. Viljan att hjälpa är viktig, men förmågan att hjälpa är viktigare.
Sverige måste omprioritera så att vi hjälper så många som möjligt, inom rimliga gränser. Idag hjälper vi väldigt få, till helt orimliga konsekvenser.
Hanteringen av flyktingpolitiken måste göras med både hjärta och hjärna. Dagens svenska politik skapar växande klyftor av geografisk, ekonomisk, akademisk och etnisk karaktär. Om vi ska skapa ett jämställt, tryggt och rättvist samhälle för alla som ska bo i Sverige måste vi göra om och göra rätt.
Ett av de mest spännande vetenskapliga rönen från senaste halvseklet har varit upptäckten av utbredda näringskaskader.
En näringskaskad är en ekologisk process som börjar på toppen av näringskedjan och tumlar hela vägen ner till botten.
Ett klassiskt och välkänt exempel är vad som hände i Yellowstone National Park i USA när vargar återinfördes 1995. Vargarna hade varit frånvarande i 70 år – antalet rådjur hade ökat kraftigt i Yellowstone Park och trots ansträngningar från människor att kontrollera rådjuren hade rådjuren lyckats äta upp nästan all växtlighet.
Vargarnas återkomst fick anmärkningsvärda effekter.
Först, naturligtvis, dödade de en hel del rådjur, men det var inte den största effekten. Mycket mer påtagligt och radikalt förändrade vargarna rådjurens beteende. Hjorten började undvika vissa delar av parken – de platser där de kan ha fångats lättast – särskilt dalar och raviner. Omedelbart började dessa platser återhämta sig. I vissa områden, femdubblades trädhöjden på bara sex år. Dalsidorna blev snabbt skogar av asp, sälg och poppel. Och så snart det hände, började insekter och fåglar flytta dit. Antalet sångfåglar och flyttfåglar började öka kraftigt.
Antalet bävrar ökade eftersom bävrar skapar artrika livsmiljöer av träden som blev vanliga. Bäverföda består främst av blad, bark, örter och vattenväxter. Bävern är, precis som vargar, skapare av ekosystem.
De skapar nischer för andra arter. Och dammarna de byggde i floderna skapade livsmiljöer för utter och bisamråtta och ankor och fiskar och reptiler och amfibier. Vargarna dödade även prärievargar och som ett resultat av det började antalet kaniner och möss stiga vilket innebar fler hökar fler vesslor fler rävar fler grävlingar. Korpar och örnar kom ner och kalasade på kadaver som vargarna hade lämnat. Björnar åt också av dessa kadaver. Det fanns även fler bär som björnarna kunde äta nu när buskarna återhämtade sig. Och björnarna förstärkte effekterna av vargarna genom att döda några av rådjurens kalvar.
Det som gör detta ännu mer intressant är att vargarna dessutom förändrade Yellowstones naturgeografi.
Den ökade växtligheten och trädens rotsystem minskade jordförlusterna (erosion) vid flodens kanter. Floderna började slingra sig mindre, fler pooler bildades av bävrar – vilket skapade perfekta livsmiljöer för vattenlevande djur och insekter. Växtligheten och skogarna på dalsidorna band samman jorden med sina rotsystem och gav skydd mot regn- och vinderosion samtidigt som de var perfekta livsmiljöer för skogslevande djur, svamp och insekter.
Valar skapar ekosystem och påverkar klimatet
En annan näringskaskad är valarna vars avföring ger näring till alger. Algerna tar upp stora mängder koldioxid från atmosfären och avger stora mängder syre. Algerna äts av djurplankton som äts av kräftdjur (krill) och småfisk, vilka äts av större vattenlevande djur som exempelvis valar.
Plankton
Valarna befinner sig i perioder på stora djup men simmar upp till ytan när de bajsar – dels gödslar de haven med kväve, fosfor och järn – dels blandar de havsvattnet. Före den intensiva valjakten gav valarnas blandning av havens djup- och ytskikt lika stor effekt som vinden och vågorna.
Även elefanter skapar ekosystem
En asiatisk bebiselefant
Forskarnas arbete pekar på att förlusten av elefanter som sprider frön med sin spillning, ökar risken för utrotning av träd mer än tio gånger under en 100-årsperiod.
Forskarna upptäckte även att träd som vuxit upp efter att ha passerat en elefantmage blir starkare och friskare. Frön som spridits med hjälp av den ”ekologiska bakelsen” från djuret, får helt enkelt bättre förutsättningar.
Frön som växer i elefantbajs
Elefanten har länge varit viktig som spirituell, kulturell och nationell symbol i Thailand. I början av 1900-talet var elefanterna mer än 100 000 till antalet. I dag finns bara cirka 2 000 elefanter kvar i Thailand.
Kelp är en typ av stora brunalger som är flytande med hjälp av luftfyllda fickor. De växer upp till vattenytan. I kelp skogarna utanför Amerikas ostkust äter havsuttrar sjöborrar och sjöborrar äter kelp. I områden där havsuttrarna har jagats till utrotning, har sjöborrarna blivit så många att kelp populationer minskar.
Kelp skogar är hem för ett brett spektrum av havsdjur – uttrar, sjöborrar, ostron, fåglar, fiskar, maneter, bläckfisk, kräftdjur, musslor, havssvampar, anemoner, m.m.
Kelpskog
I Eel River, i norra Kalifornien, äter regnbågslax och mört, fisklarver och rovinsekter. Dessa mindre rovdjur jagar mygglarver, som livnär sig på alger. Avlägsnande av de större fiskarna ökar överflödet av alger och leder till kraftig algblomning.
Regnskogens spöken
Megafaunans utdöende sammanfaller tidsmässigt med människans spridning över kontinenten.
Mänskligheten har varit en ekologisk katastrof de senaste 40 000 åren. Homo Sapiens utrotade hälften av planetens stora landlevande djur innan människan började med jordbruk för 10 000 år sedan.
Exempelvis utrotades:
23 av 24 större pungdjur i Australien,
34 av 47 stora däggdjur i Nordamerika,
50 av 60 stora däggdjur i Sydamerika.
Liknande artutrotningar skedde i Europa, Asien, Nya Zeeland, Kuba, Madagaskar, Hawaii och tusentals andra öar. Alla dessa artutrotningar skedde relativt kort efter människans ankomst. En av få platser som undvek utrotning var exempelvis Galapagosöarna, av den enkla anledningen att de förblev obebodda av människor fram till 1800-talet. Afrika klarade sig hyfsat bra kanske tack vare att människan alltid varit där.
(Uppgifter ovan är hämtade från boken ’Sapiens : en kort historik över mänskligheten’ av Yuval Noah Harari)
Vem är det som sprider jättefrukternas frön i dag? De stora växtätarna är ju utdöda sedan länge.
Följande är baserat på Agneta Lagercrantz artikel i Svenska Dagbladet.
Tillgången till andra människor förändrar hur hjärnan arbetar.
Att hjärnan är gjord för att ha folk omkring sig – det är James Coan säker på. Det är som om den ”vet” att våra närmaste är beredda att dela på omvårdnadsbehov, har gemensamma intressen och är ömsesidigt beroende.
– Hjärnan tror att det är färre problem som ska lösas när det finns människor i ens närhet – och tvärtom om man är ensam. Då är det som att gå med tung ryggsäck inför vilken ansträngning som helst.
Varför effekten av nära relationer är energibesparande vet forskarna ännu inte, men spekulerar i att det handlar om att sprida risker och dela på arbetsbördor.
Riskspridning, tror forskarna, kan vara ett av skälen till att mänsklig gemenskap spar energi för hjärnan.
Riskspridningsteorin utgår bland annat från en iakttagelse av strutsar, som ömsom måste ha huvudet sänkt för att få mat, ömsom höja upp det för att spana efter rovdjur. För varje struts som tillförs flocken behöver varje enskild individ höja huvudet färre gånger. Ändå ökar flockens totala vaksamhet som den kan utöva tillsammans och var och en får mer tid till att skaffa mat. Riskspridning, tror forskarna, kan vara ett av skälen till att mänsklig gemenskap spar energi för hjärnan.
Samtidigt tar hjärnan också in information om hur tillgivna de sociala resurserna är. Nära relationer betyder att man har tillgång till någon som kan tänkas använda sin energi för min skull – man bär varandras bördor.
– Vi har inte kunnat bekräfta exakt vilka nervkretsar det handlar om, men de som hör samman med att reglera känslor – vilket kostar energi – är mindre aktiva i sociala relationer.
– Tillgången på sociala resurser verkar ha en energisparande funktion, och är förmodligen en förutsättning för den mänskliga hjärnan, hävdar psykologiprofessor James Coan som på en konferens utanför New York i somras berättade om en ny teori för hjärnans egentliga ”default”, viloläge:
– När vi är ihop med andra minskar hjärnan dramatiskt energin som den lägger på att lösa problem. Mänsklig gemenskap signalerar till hjärnan att den kan återgå till, eller vara kvar i vila.
